Hjälp oss hjälpa Sveriges katter! Dela den här sidan och sprid budskapet.















Materialen du behöver

I de konstruktioner som beskrivs används regelvirke. En regel är en hyvlad bräda, ofta av svensk tall, som man köper på brädgården. (Ordet ”regel” uttalas i det här fallet inte sjunkande som i en regel för ett spel eller liknande, utan stigande på samma sätt som ordet ”teve”.) Vad man gör för att bygga en kattgård är enkelt uttryckt att bygga ihop ett antal reglar och att sätta upp nät mellan dem. På samma sätt byggs faktiskt en husstomme, så kan du bygga en kattgård behärskar du faktiskt grunderna för att bygga hus. För att förstå hur du ska bygga och för att kunna handla rätt saker på en brädgård bör du läsa följande om de få material som används i konstruktionen. Att bygga – oavsett om det är kattgårdar eller hus – är egentligen ganska enkelt när man väl behärskar dessa grunder!

Allt du behöver veta om virke

Reglarna finns i olika tjocklek (också kallat olika dimensioner). Det är 2,5 centimeter mellan varje dimension, och det beror på att man förut mätte virkestjocklek i tum och en tum är ungefär 2,5 centimeter. Vanliga dimensioner är 45, 70, 95 och 120 millimeter (den andra ledden är nästan alltid 45 mm). I våra konstruktioner för just kattgårdar används mest 45-mm-reglar, vars tjocklek alltså är 45*45 mm. Skälen till det är flera:

  • Reglarna behöver inte hålla så mycket tyngd utan bara nät och kanske ett litet tak så tjockare behövs inte
  • Ju smalare reglar desto lättare att bära och transportera dem
  • Ju smalare reglar desto enklare att såga dem
  • Ju smalare reglar desto billigare är de.

Reglar, liksom annat virke, säljs i löpmeter. Du kan inte börja såga i de reglar som ligger framme utan köper hela bräder, oavsett om du behöver hela längden eller ej. Det som blir över kallas ”spill”. Virke mättes förut i fot och en fot är ungefär 30 centimeter. Därför är det 30 cm mellan de färdigkapade längderna som du hittar på brädgården. De vanligaste längderna är 3 m, 3,30 m, 3,60 m, 3,90 m, 4,20 m, 4,50 m, 4,80 m och 5,10 meter. Längre virke än 5,40 m och kortare virke än 3 m är sällsynt. Virkeslängder är bra att tänka på när du funderar över längd, bredd och höjd på din kattgård. Om du t.ex. vill ha två meter höga stolpar kan du lika gärna göra dem 2,10 meter höga. Skälet är att reglar finns kapade i längden 4,20 meter och du då kan dela en bräda i två utan spill (2*2,10 = 4,20). Däremot hittar du inga reglar i exakt fyra meters längd, utan de närmast kortare bräderna är som nämnts 3,90 meter.

Oavsett vilken längd du köper och hur mycket spill det blir är det viktigt att undersöka att de reglar du köper är relativt raka. När reglarna torkar på brädgården drar de ihop sig och blir ofta både böjda och vridna. En erfaren byggare klarar sig ganska bra också med sneda bräder, men som nybörjare ska du bara ta de raka. Det här gäller i extra hög grad kattgårdsbyggande eftersom hela konstruktionen är ramar av reglar – till skillnad från vid husbyggande finns det här inga andra bräder som hjälper till att hålla reglarna på plats.

En kattgård är byggd för att vara utomhus, antingen i en trädgård eller på en balkong. Därför krävs virke som är tryckimpregnerat och därmed kan stå emot väta utan att ruttna. Tryckimpregnerat virke är grönaktigt i färgen när det är nytt och lätt att känna igen på brädgården. Det är också lite tyngre än annat virke i samma dimension eftersom det har sugit åt sig en del impregneringsvätska. Den här vätskan är i sig inte hälsosam, men farorna med tryckimpregnerat virke ska inte överdrivas: det återfinns i t.ex. altaner och parkbänkar.

Reglarna kan köpas på byggvaruhus, Byggmax, Coop Bygg och så vidare och bör kosta 7-8 kr per löpmeter. Det är ingen stor skillnad i kvaliteten på virket mellan de olika handlarna, men går du till en lokal sågfirma är det mycket möjligt att träet är lite hårdare än hos de större kedjorna. Skälet är att det lokala virket ofta fått växa långsammare och då blir träet mer solitt. För din kattgårds skull spelar detta inte någon roll, så ta det virke som är billigast och där de anställda verkar trevliga och lätta att ha att göra med. I det fall du ska ha många reglar av samma längd kan det vara vits att gå till en lokal firma och fråga om de kan tänka sig att kapa bräderna åt dig – något som i sig är värt ganska mycket! Dessutom kan färdigkapat virke bli lättare för dig att transportera, beroende på volym och transportsätt.

Skruv, vinkeljärn och spikplåtar

Regelvirke sätts med fördel ihop med skruv i stället för med spik. Det finns flera anledningar till att du bör välja skruv:

  • Det är mycket enklare att skruva än att spika (spikar kan bli sneda)
  • Det är tystare att skruva, vilket gör både dig och dina grannar glada
  • Viktigast av allt: Gör du fel eller ändrar dig är det bara att skruva upp igen och göra om.

Dessutom sitter skruvar bättre än spik. Överkurs: En tumregel när man sätter ihop två bräder med skruv är att minst halva skruven ska vara inne i den undre eller bakre brädan. Om du vill skruva fast en bräda som är 2,5 cm i en annan bräda bör du därför använda en skruv på minst fem cm. Motsvarande för en spik är två tredjedelar. Vill du spika fast en bräda på 2,5 cm i en annan behöver bör du därför ha en spik på minst 7,5 cm (och den undre brädan måste då vara minst 5 cm tjock).

Skruvarna ska tåla att vara utomhus. Det finns olika klasser för utomhusskruv och -spik. Du behöver inte den dyraste utan fråga dig fram, eller välj den som kallas trallskruv. Två saker är viktiga att tänka på för att underlätta ditt arbete: skruven ska vara självdragande (se nedan) och den ska ha så kallat torx-fäste. Då går det som allra enklast att skruva! Skruvarna bör vara ungefär 40 mm långa. Längre än 45 mm ska de inte vara eftersom de då kommer att gå igenom reglarna.

Du känner igen en självdragande skruv på att den har en skåra närmast spetsen. Skåran används för att borra ned skruven i underlaget och därmed göra den "självdragande". Snart sagt all träskruv som säljs idag är självdragande. Skruven du köper i handeln är oftast svensk, vilket beror på att Sverige har en lång tradition av högkvalitativt stål, sågot som är viktigt vid tillverkning av skruv och spik. Det är dock alltså viktigt att skruven du köper är för utomhusbruk, annars finns risk att den rostar. Fråga din handlare om råd. Och minns som sagt att trallskruv är relativt billig och har en ytbehandling som räcker gott för detta ändamål.

Självdragande skruv

Skälet till att du över huvud taget ska skruva är att du kommer att behöva sätta ihop reglarna vinkelrätt med så kallade vinkeljärn (många andra namn finns, t.ex. vinkelbeslag). Vinkeljärnen är väldigt stabila och finns i en uppsjö olika storlekar. Eftersom du jobbar med 45-mm-reglar ska de du köper inte vara bredare än ca 40 mm (för då sticker de ut). Längden på vinkeljärnen är inte så viktig, men varje sida brukar vara ungefär 50 mm.

Vinkeljärn

I ett vinkeljärn finns ett antal förborrade hål för skruv eller spik. Sätt skruv i tre eller fyra av dessa hål. Vi brukar inte sätta skruv i alla hål, dels för att det är onödigt i en så lätt konstruktion, dels för att det finns en risk att man spräcker träet om det är för mycket skruv i det.

Vinkeljärn med skruv

Då och då kan man behöva skarva reglar, t.ex. om de ska följa en ojämn gräsmatta eller om avståndet är för långt för en ensam bräda. Då används spikplåtar, som är samma sak som vinkeljärn men helt raka (kallas även hålplattor). Se till att ha några sådana hemma, men tänk på att de inte ska vara bredare än brädorna som du skarvar. I ditt fall är det därför klokt att köpa 40 mm breda spikplåtar. Längden bör vara minst 8 cm, dvs minst fyra cm per brädända som ska sättas ihop.

Och med detta har du i princip allt byggmaterial som behövs för att bygga din kattgårdsstomme!

Nät och häftapparat

En stomme fyller inte någon funktion i sig utan måste förstås kläs med ett nät. Tidigare var det enda nät som fanns att tillgå hönsnät. Det är vasst att arbeta med och sitter man bakom ett hönsnät känner man sig väldigt instängd. Ett betydligt bättre alternativ sedan en tid tillbaka är viltstängsel från Allox. Det är ett svart plastnät som har rutor på 2,5*2,5 cm. Nätet är 20 m långt och finns i bredderna 150 cm och 200 cm. Näten är väldigt behändiga att jobba med. Katter kan inte bita igenom dem men ändå är de så pass tunna att de inte syns på håll. Man slipper känna sig instängd bakom nätet och bor man ett par våningar upp i ett flerfamiljshus syns nätet nästan inte alls från gatan. Det är också lätt att klippa till nätet rakt eftersom det är uppbyggd av kvadrater. Det enda negativa vi har att säga om Allox nät är att de sista metrarna (alltså längst in på rullen) ofta är lite vridna så rutorna hamnar inte rakt.

Allox nät finns på en del byggvaruhus, på vissa plantskolor och på Coop Bygg. Observera att näten inte är direkt billiga: ett nät på 200 cm bredd kan kosta runt 600 kronor i inköp. Å andra sidan är det kanske inte så mycket pengar med tanke på att det täcker en yta på 40 kvadratmeter. Se vidare Allox hemsida.

Det finns också nät som säljs i djuraffärer för att hägna in balkonger, liknande fågelnät. Vi rekommenderar inte dessa, av det skälet att de inte har den form som passar för regelvirket.

För att fästa nätet behövs häftpistol och häftklamrar. Vi använder en vanlig häftpistol från Rapid (Rapid 13) och 6 mm långa klamrar.

Häftpistol

Vi brukar sätta en klammer per ca 15 cm. Avståndet mellan klamrar beror helt på vad man har för katter och hur väl nätet är uppsatt. Vi sätter också tätare vid hörn eller andra ställen där katterna kan vilja försöka ta sig ut. Observera att klamrar rostar med tiden och efter ett par år finns risken att katterna kan ta sig ut genom hålen som uppstår när klamrarna rostat sönder. Därför bör du köpa helst rostfria eller åtminstone galvaniserade klamrar. Dessa hittar du i den välsorterade bygghandeln.

På bilden nedan ser du hur nätet satts fast i en regel med hjälp av en häftklammer.

Häftat nät

Jordankare

Ska du sätta upp din kattgård i trädgården? I så fall behöver du fästa den i marken. Det är inte så jobbigt som det kanske låter, för du behöver inte gjuta någon grund eller så. I stället köper du några jordankare (även kallade stolpspjut) för runt 50 kr styck, avsedda för dina 45-mm-reglar. Jordankarna bankar du ned i jorden – enklast genom att stoppa in en brädstump i jordankaret och banka på brädstumpen med hammer eller klubba – där du vill ha dem. Med vattenpass förvissar du dig om att de står rakt. När de gör det stoppar du i stolparna.

Jordankare

Ibland är virket så uppsvällt av impregneringen att det inte passar i jordankarnas hål. I så fall finns ingen annan råd än att fila av regeländarna lite. Det är ett ganska trist arbete men det finns det inte så mycket att göra åt. Har du tillgång till borrmaskin kan du sätta fast en sliprondell som underlättar arbetet avsevärt.

Jordankare har hål där stolpen ska skruvas fast. Till det används så kallad fransk träskruv, helst av dimensionen 10*40 mm. Fransk träskruv är inte självdragande, dvs det finns ingen skåra på skruven som borrar in den i träet. Därför behöver du förborra i hålen med en borr på ca 6 mm tjocklek (du kan göra hål genom att skruva i och ur en skruv i stället om du saknar borrar).

Viktigt är att du kontrollerar att stolparna står rakt, även när de skruvats fast. Rucka på stolpen till dess att den står absolut lodrätt, annars riskerar hela konstruktionen att bli skev. Med tiden kommer jorden att hårdna och virket att torka. Därmed blir konstruktionen mer och mer stabil.

 

Nu kan du det du behöver veta om material. Klicka här för att läsa om de verktyg du behöver.